Jag är sur arg ledsen trött och allt negativt som går att vara. Ska gå upp sju imon och gå i skolan till fem bara för att göra ett arbete. Plus att ingen annan av mina 5 kompisar har en data. Så jag får släpa på den hela dagen imon, YES YES fitt underbart! Jag måste bara lämna mina negativa tankar någonstans. Men aja vad fan ska man göra? Som vanligt i mina situationer, inget! Ursäkta mig för detta, men i hela mitt LIV har jag fått höra, "tänk på hur jag har det" "tänk på mig" "föreställ dig min situation" "jag har det inte lätt heller" "tänk på mig också". Jag menar okej, men seriöst. Man kan inte hela tiden "bara tänka på sig själv"! Så bara för detta som vanligt är det jag som får offra mig. Men som sagt jag börjar bli van, och det är vell lika bra att jag fortsätter att vänja mig vid den situationen. För det är allt mitt lilla patetiska liv består av. Att lyssna på andra. Tänka på andra. Ge mig lätt. Ahh, ni fattar antar jag.

Pussar och kramar! ♥